Jag trotsade min förkylning idag med att även mocka resterande boxar i stallet samt körde in några kärr med spån.

Jag tänkte att jag kunde vara snäll och låta stallägaren få roa sig med någonting annat än att mocka häst bajs idag.  

Vem tusan har sagt att man måste gå på gymmet och träna när man får sin träning genom att skotta häst dynga istället.   

Jag nämnde ju tidigare i något inlägg att jag hade köpt en dressyrsadel till mig och Turid och det är många som har skrivit till mig och frågat vad det blev för typ av sadel så jag tänkte göra ett kort önskeinlägg om den.

Det blev iallafall en bomlös sadel nämligen en BAREFOOT LONDON.

Varför just en bomlös?!?

- Jo för att Turid är en unghäst som växer och kommer hinna ändra sig i kroppen många många gånger.

I denna sadel kan hon både växa och bygga muskler bäst hon vill.

Tjock efter betet?, smal efter sjukdom?, musklad i tävlingskondition?, omusklad efter vila?

Det enda som behöver göras med denna sadel om hästen ändrar sig mycket hela tiden är att byta framvalvet samt inläggen i padden och det är gjort lätt som en plätt på en piss kvart.  

Och sedan så är jag inte så sugen på att behöva köpa en ny sadel varannan vecka typ.  

Det har nog ingen vanlig svensson råd med..iallafall inte jag. 

Det finns även en hel drös med "reservdelar" till denna sadel så det är bara att bygga på och anpassa den bäst man vill till hästen och sig själv.

Jag satt och läste på lite om denna sadel innan jag bestämde mig för att köpa den.

Och jag tror att den här sadeln kommer funka kanon bra för mig och Turre burre att börja med.

Så småningom så blir det nog en vanlig traditionell sadel med bom för oss också som är ordentligt utprovad av en riktig sadelutprovare.

Men det är ett tag kvar dit.

Men jag har som inga problem att rida i en bomlös heller.. det kvittar för min del för jag trivs lika bra i en bomlös som i en vanlig sadel med bom.

Smaken är som baken DELAD och tur är väll det.

Alla kan ju inte tycka om samma saker här i världen.

Vissa tycker om bomlöst och andra inte och så måste det få vara.

Så nu väntar vi bara på att sadelgjorden ska komma med posten så börjar projekt inridning också och börja vänja blondie vid att ha sadel på ryggen och stigbylar som hänger och flänger på sidorna runt henne. 

Fy tusan vad jag längtar tills jag får sitta upp på min häst för första gången och tills vi tar det där skritt varet runt ridplanen/ridhuset för första gången.

Jag kommer nog att gråta stora glädjetårar av lycka då!  

Med dunder och brak så åkte man på världens drygaste förkylning igår kväll.

Det är jobbigt som fan då man typ aldrig är sjuk annars och sedan så tvär vänder det bara på en sekund och man blir tvär dålig istället och har helt plötsligt ingen ork, kraft eller energi alls över till någonting.

Det tog mig exakt 4 timmar i stallet idag och då fick Turid ändå vila.

4 jävla timmar för att bara mocka och göra iordning hö och kraftfoder för kvällen, ställa iordning en hink med morgon dagens frukost åt henne, sopa rent stallgången, bära ut några hinkar med vatten åt kusarna samt att mocka bort den värsta skiten ur hagen.

Det tog alltså nästan dubbelt så lång tid i stallet idag av att typ inte göra nästan någonting där jämfört med när man är frisk och dessutom jobbar Turid också samt gör andra sysslor i stallet.

Tragiskt.

Så ja jag har verkligen ingen kraft eller energi alls över just nu känner jag.

Jag trivs bäst här i soffan i ryggläge under mitt gosiga varma täcke.

Snorig som fan, täppt i näsan, lock för vänster örat, ont i halsen och 39 graders feber.

Det värsta är nog att vara täppt i näsan för jag får fan panik när jag ska sova och inte kan andas genom näsan.

Jag kan bara inte ligga och gapa och andas genom munnen.. huvva vad hemskt det är.

Det är inte lätt att heta Sandra idag!  

Nej jag tycker fan synd om mig själv just nu! HAHA..

Nu ska jag knarka mer alvedon och krya på mig här och mysa ner mig med lilla mysiga Midna och kolla på TV en stund och sedan göra en tidig kväll.

Det suger hårt att vara sjuk.

Då har vi för några dagar sedan avverkat Februari månad också.

Attans så fort tiden går!

Jag har många gånger fått känslan av att det är dags att stänga ner och avsluta min blogg helt och hållet.

Ibland så har man bara inte tiden, orken eller lusten att blogga och jag tycker inte att det finns något intressant att skriva eller rapportera om i mellanåt heller.

Men sedan så har ju flera stycken hört av sig till mig på mailen och sagt att dom saknar att läsa om mig och blondie så bloggen får helt enkelt rulla på och leva vidare ett tag till.

Jag uppskattar verkligen att mina läsare gillar att följa oss på våran resa.

Och att jag får så många fina kommentarer på min mail om att jag har en sådan fin häst och hund.

Ja för vovven - (lill råttan) min dyker ju också upp i något inlägg i mellan åt. =)

Hur som helst så var det dax för min hovis att komma ut och verka Turid igår igen.

Vi kör nu på var 5:e vecka istället för var 4:e så det går framåt med hovarna för min gnäggis.

Hon är nu även bra i magen igen också efter byte till ett mycket bättre och analyserat grovfoder vilket även det bidrar till bättre hovkvalite.

För oftast så kommer ju dåliga hovar inifrån och det är ju ganska logiskt.

Denna gång så har jag bara raspat dom 1 gång under 5 veckor och min hovslagare tyckte dom såg fina ut.

Jag ska bara ta och hålla efter och raspa lite på vänster fram denna gång för att avlasta och hålla efter en liten spricka som hon har kvar där.

Jag beundrar verkligen min hovslagare och är mycket nöjd med honom.

Varför undrar ni då säkert?!? 

* Jo för han håller alltid tiden och skulle han bli lite sen så ringer eller sms:ar han alltid och meddelar det i god tid i förväg.

* Han är lugn och noggrann och duktig på det han gör.

* Han är duktig med Turid.

* Han berättar alltid vad han gör och varför.

Ja listan kan göras lång.

Och ett stort plus är ju även att han har Nordsvenskar själv också så man brukar alltid bolla många tips och ideer med honom.

Men sedan så tycker jag ju så synd om honom i mellan åt dom gånger blondie ska vara på bråk humör och verkligen lägga hela sin tyngd på honom samt försöka lägga sig ned och hänga sig i linorna på stallgången.

Hon har ju sina sämre dagar då hon verkligen försöker med allt men även sina dagar då hon även står så snällt och fint och alldeles stilla också!

Min hovslagare säger bara: Sandra ta det lugnt och med en nypa salt.

Du behöver inte ha dåligt samvete över att hon gör såhär ibland.
Hon är en unghäst och dom gör så i mellan åt. Det kommer växa bort med tiden.

Ja kanske det men det är så drygt dom gånger hon håller på och ska fjompa sig.

Jag brukar få stå och peta henne på magen i mellan åt samt rycka upp henne när jag ser att hon är på väg att försöka lägga sig ner för att avleda henne.

Och nu börjar hon ju ändå bli så pass stor och tung och har blivit verkad hur många gånger som helst så hon borde ju ha lärt sig vid det här laget och lägga ner sina fasioner.

Men inget slutar att förvåna mig med denna häst.

När jag minst anar det så har hon mognat och växt upp och hennes beteende avtagit.

Det blev ett bra och lyckat tömkörningspass iallafall.

Turid kändes bara fin igår och lyssnade bra på min röst och gjorde fina halter.

Jag införskaffade mig ett par lättare tömmar här i förra veckan och fick genast mycket bättre kontakt med blondie i dom tömmarna.

Jag upplevde det inte som lika stumt längre eller hur jag ska förklara på ett bra sätt och jag upplevde bara dom här tömmarna som positiva för oss.

Däremot så är hon en häst som behöver mycket mycket stöd ifrån mig.. då går hon som bäst.

Alla tror att det är så lätt att tömköra en häst.

- Det är ju bara att gå där bak och styra hästen dit man ska ju.

- Nej riktigt så lätt är det inte kan jag säga.!

Du ska ha en fin och jämn kontakt med hästens mun hela tiden.

Hästen ska lyssna på dig.

Man måste tänka på hur man håller i tömmarna. 

Man måste tänka på hur och vart man går hela tiden.

Att inte bara gå och titta ner i backen hela tiden utan att titta upp och lyfta blicken och se ut ett bra ställe att tex. styra hästen mot, ett bra ställe att lägga en volt på, ett bra ställe att göra halt på osv osv.

Armbågarna ska hållas in mot kroppen precis som vid ridningen och man ska vara mjuk i handen även vid tömkörningen så man inte låser fast handen i ett läge och blir så stum och hård.

Man ska vara rak i ryggen och inte gå som en hösäck m.m

Så nej det är inte bara att gå bakom hästen och styra den dit man vill att den ska gå. Det är mycket mer komplicerat än så.  

Ungefär lika mycket att tänka på när man tömkör en häst som när man rider.

Vi tränade även på lite utställningsträning igår inför kommande premiering till sommaren som vi ska medverka på.  

Snart har jag post till blondie.

Vi väntar nämligen på att denna anatomiska dressyrgjord från Barefoot ska anlända.

Det är så många saker som vi skulle ha behövt just nu men vänta ett tag så ska jag bara råna en bank först.. 

Tacka vet jag att man kan köpa på sig saker pö om pö i hästvärlden för det är fan inte billigt.

See you later alligator!