Hej och hå här var det visst lite dåligt med uppdatering i några dagar.

Det blir så ibland när man är en upptagen kvinna och har annat viktigare att göra än att sitta framför datorn.

Just nu så är jag faktiskt glad över att jag bara har dom få djur som jag har för när tusan ska man annars hinna vara människa?!?  

Djuren ska ha sitt varje dag och sedan så måste man ju få leva lite själv också.  

Och jag är inte typen som så många andra som drar på mig alldeles för mycket djur än vad jag själv klarar av och hinner med och kommer på i efterhand att det blir för mycket.

Utan dom djur jag har räcker gott och väl för mig.

Jag är mycket nöjd med dom jag har och jag hinner med dom och kan ha gott samvete över det.

Det enda jag har haft i tankarna ett tag nu och inte är så nöjd över är att det är så himla många år sedan jag höll på med det här med just körning och jag har känt att jag och Turid inte kommer framåt och kan utvecklas vidare just på grund av det.

Man har glömt så himla mycket och därför halkat ner till början igen och blivit lite av en "nybörjare" på nytt igen med för lite kunskap om vissa saker för att komma vidare och även för att man då är lite rädd för att göra någonting fel så att man måste börja om helt från början igen.

Det är ju inte direkt någon lek det här med att köra in en häst ordentligt från början och göra alla grunderna och allt rätt samt lyssna på hästen när den är mogen och redo för att gå vidare till nästa steg så att dom blir en trygg körhäst som litar på sin kusk och en häst som man har nytta och glädje av i livet är ju vad man vill ha.

Kolla bara på gamla travhästar som har gått på travet tex.

Jag drar inte alla över en kam nu men många av dom hästarna är så himla sönder stressade och osäkra av sig.

Många kuskar bara skyndar på för sin egen skull för att få komma ut på provlopp och för att börja tävla när hästen knappt är mogen för det själv.

Dom lyssnar sällan på hästen.

Dom skyndar sig att lägga på selen på hästen och nästa dag typ spänner för den framför vagn.

Köper man en gammal travare så får man oftast köra in dom på nytt igen för att få dom tryggare och säkrare som körhästar. 

Det är min erfarenhet och jag vet att många gamla travfolk faktiskt håller med mig om det. 

Jag har funderat över vart jag ska vända mig för att få in lite hjälp och få tillbaka kunskap.

Jag har nämligen känt ett tag nu att både Turid och jag men allra helst Turid behöver mer och fler utmaningar för att vi ska kunna komma framåt och inte bara fortsätta nöta på med samma sak om och om igen som det känns som att vi gör ibland.

Jag har känt lite som så att både jag och Turid har känt oss lite uttråkade ibland.

Men sedan så var det som att någon hörde mina inre tankar.

Några dagar senare så ringde nämligen en gammal vän till mig och frågade hur det gick med Turid och jag sa som det var att: Jo det går bra och det går sakta framåt men det känns som att vi har fastnat lite och vi behöver mer utmaningar och mer kunskap för att kunna komma vidare i våran utbildning och då erbjöd hon sig sin hjälp.

Jag tvekade lite först då vi har varit ovänner rätt så länge och inte pratat på väldigt länge med varandra och vi har bara bråkat och missuppfattat varandra mest hela tiden och haft lite olika åsikter om saker och ting.

Men jag tackade ja!!!

Alla människor är värda en andra och sista chans!

Och dessutom så måste man vara två stycken för att bråka så jag har ju också haft en bidragande orsak till att vi blev ovänner.

Men jag kände att jag ville ge det här en chans för Turids skull men även för min egen skull också.

Och man kan dessutom inte gå grubbla över saker som hände för länge sedan hela livet utan man måste gå vidare.

Det enda kravet jag hade innan vi körde igång var INGET MER BRÅK OCH TJAFFS!

Så nu är allt löst och en stor tegelsten har ramlat ner från mina axlar.

Idag så är det snöoväder ute.

Fast vädret hindrade förstås inte oss att komma ut och träna.

------>

Då vi inte har hittat någon och köpt en egen loksele ännu så fick vi låna den selen som hon har på sig på bild och den passade inte henne så värst bra då den inte är utprovad och anpassad just för henne.

Men det är mest för att vänja henne vid att ha loksele på sig!

Så det gör ingenting just nu.

Så ni som inte kan lokselar.. var inte oroliga för den sitter ändå och trillar inte av henne.. jag lovar!!! *Hehe*

Därav remmen som hänger som inte nådde runt tjock magen på henne.  

Jag var förbi Gunilla i Bjurholm igår som har butiken Selar.se och hämtade hem lite nya bett att pröva på Turid.

Körbett som är tillämpad just för körning.

Med mig hem så fick jag 3 stycken olika bett att låna i några veckor och kolla vilket som hon trivs bäst med.

Idag så blev det att pröva en Liverpool stång på henne och jäklar säger jag bara.

Hon trivdes jätte bra i det bettet och gick som en klocka.

Hon har nog aldrig varit så lyhörd och gått så fint på hur länge som helst.

Det var jätte roligt och jag trodde knappt att det var min häst.

Man behövde ju knappt röra alls i tömmen så svängde hon så fint dit man styrde henne.

Jag längtar ju redan tills morgondagens träning nu.   

Nu blir det intensivträning för våran del så vi tar oss framåt i rätt riktning och åt rätt håll.

Nu ska jag gå laga middag och mätta den hungriga kurrande magen.

Lax file i ugn med wookgrönsaker *Mums*