Vill önska alla en glad och trevlig midsommar. Nu har vi gjort oss färdiga och åker och kollar på djur som Jonna kommer bli helt överlycklig i då hon älskar djur ;) sedan blir det gomaten på det. 

Just som telefonen ringer och jag ser att det är medryttaren som ringer så tajmar jag in att just i samma sekund kolla ut genom fönstret och där utanför ser jag hon och Turid. 
Snopen? JA! 
Fin besök hem till gården det gjorde min dag och även Jonnas tror jag.  

BILDBOMB


                                               

 


Ibland måste man även ta svåra beslut här i livet.
Detta beslut tog jag helt själv och alldeles frivilligt för mitt eget bästa och för mitt välmående.
Ibland måste man bara släppa taget för sitt egna bästa.  
Jag har gett denna person så många chanser nu och trodde verkligen att hon hade skärpt till sig och vuxit upp men hon visade mig raka motsatsen hela tiden. 
Jag var bara skräp och skit i hennes ögon som bara dög när det passade henne själv och skitsnacket fortsatte bakom min rygg precis som förr så jag orkade helt enkelt inte mer.
Mitt tålamod tog slut.
Trodde jag betydde något denna gång.
Jag behöver ingenting sånt här i mitt liv.
Det är synd för jag trodde verkligen på riktig vänskap denna gång men varför lixom vara vän med någon som aldrig vill umgås? Som snackar skit bakom min rygg? Som man aldrig blir hembjuden till frivilligt, som man får tjata på för att få träffa och umgås med ja osv. Listan går att göra lång.
Nej hon verkar ha så fullt upp med personen som ALLTID hänger hos henne och som hon inte verkar klara sig utan och som hon dessutom snackar skit om och är så less på osv... ja det rimmar bra eller hur men det är sanningen.. Vad fan är det för fel på folk idag?
Jag försökte iallafall men fick bara skit tillbaka och då får det hellre vara från min sida känner jag.
Duger man inte längre för folk för att man har fått barn och är mamma nu och har blivit så tråkig som alla påstår bara för att man tex. inte vill supa längre ja då får det vara från min sida.
Men folk kommer väll att inse själva den dagen dom får egna barn om dom ens får några.
Synden straffar sig själv!

Mycket har hänt den senaste tiden under bloggpausen.

Bland annat så har våran underbara dotter redan hunnit fylla 1 år.

Tiden bara springer iväg.. Önskar man kunde stoppa den ibland.

Men det är underbart att se alla Jonnas framsteg och det händer saker varje dag kring henne... Just nu så håller hon bland annat på att lära sig att gå. :) Hon tar några steg själv ibland när man släpper henne så snart så :) Hon måste bara hitta balansen lite bättre.

Är så glad att vi fick en så fin och underbar dotter. Vi var ju oroliga där ett tag att det inte skulle gå vägen och att vi skulle förlora henne pga av alla kraftiga blödningar som jag hade men ut kom en välskapt frisk flicka den 8 Juni 2015 kl: 09.09 47cm lång och 3430 gram tung. Vi grät av lycka. Vi är så lyckliga! Det bästa som har hänt är att få bli mamma det är underbart.
Hon gjorde familjen komplett.

Gud var på våran sida och det var tänkt att vi skulle få uppleva att bli föräldrar.

Vissa ska ju inte ha barn och dom brukar det gå sämre för men vi skulle det och jag är överlycklig att det blev så.
En mer perfekt dotter kunde vi inte önskat oss.
Tack till dig där uppe.

     
Självklart är det inte alltid en dans på rosor att vara småbarnsförälder.
Vi fick en mycket dålig start kan jag säga.

Hann vara hemma från BB i ett dygn sedan blev det att åka in akut med ambulans och ligga inne i 1 vecka med dropp som gick direkt in i blodet och massa diverse andra medeciner då det var så pass allvarligt.

Har faktiskt aldrig varit så dålig någonsin.. febern bara steg mer och mer och jag blev mer och mer borta och sämre.. det visade sig till slut vara livmoderinfektion sånt som folk dog av förr i tiden då hjälp inte fanns :(

Amningen kom aldrig igång pga det vi kämpade gärnet men till slut när man hade suttit vid den där pumpjäkeln 24 timmar om dygnet flera dygn utan resultat då gav jag faktiskt upp och började med ersättning och flaskmatning istället och det är nog det bästa beslut jag tagit känns det som. Ungen måste ju få äta sig mätt och Dagens ersättningar är så pass bra också så dom får i sig allt dom behöver iallafall. Och Micke kunde sitta och mata henne också och känna sig mer delaktig på så vis.

Men inte nog med det så åkte Jonna på mp allergi det blev många färder in på barnkliniken tills vi själva en dag kom på att näe det är nog mp allergi hon har så det blev att åka upp på barn igen och denna gång gav jag mig inte och åkte inte därifrån föränn dom hade skrivit ut recept på Neocate åt oss en helt mp fri ersättning och med den vände allt och nu har hennes allergi vuxit bort också vilket det brukar göra så småningom. 

Men nu mår vi alla bra och mer sömn i huset också så nu flyter allt på bra. =)
Dom första månaderna var lite jobbiga men ju mer man kom in i det och ju mer manlärde känna Jonna så gick det bättre och bättre.

Det har väll varit lite upp och ner mellan mig och Micke också vissa gånger här under en period och vi har väll vräkt ur oss både det ena och det andra och en hel del åt varandra som vi absolut inte har menat men det blir lätt så då man varit knäckt båda två under en period pga sömnbrist.. Man funkar inte som människa och blir totalt knäpp av att inte få sova.. att få sova ordentligt gör jävligt mycket sedan så har Micke inte mått så bra nu en period på slutet för hans pappa blev sämre i sin sjukdom MS och gick bort här om dagarna.. att sitta och vaka över sin pappa i över en veckas tid också med knappt någon sömn och bara se hur han försvinner mer och mer och innan han tar sitt sista andetag innan han somnar in för gott och säger vi ses, vi ses 2 gånger på rad innan han dog och inte har hört honom prata på flera år det är tungt.

Men nu har han det bra och slipper lida mer. Vila i frid älskade Leif. Du är och kommer alltid att vara Jonnas bästa farfar och du finns här hos oss ändå fast bara på ett annat vis. 

Men nu är allt bra mellan mig och Micke då vi har pratat ut ordentligt och dessutom så har vi konstigt nog kommit närmare varandra än någonsin så något gott har ju våra bråk och tjaffs och allt haft med sig på resan.. det känns som att man är nykär på nytt nu och tusen gånger mer dessutom.. Det pirrar som tusan som små fjärilar i magen. En nystart lixom. Nu är det bara att hoppas att våra planer som vi har går enligt planerna också ;) Men vad tänker jag inte avslöja...Inte än iallafall ;)

Och Blondie hon går på bete hon bara 4 km härifrån med sin nya polare Fabbe.

Dom mår toppen bra och njuter och busar för fulla muggar.

5 år har hon hunnit bli dessutom.

Och nu så har jag äntligen kommit igång med henne igen då man mår bättre i kroppen igen.

Det tog bara si sådär 1 år efter förlossningen att bli hel och människa igen men det vare värt alla gånger om. Men ett syskon till Jonna får glatt vänta något år ;) hehe..

Nu njuter vi av det vi har och lever livet.

Jag älskar mina lilla familj och mina djur.

   

Vi hörs och ses snart igen bloggen.